Även om de flesta rasklubbar, nationella och internationella kennelklubbar vill lyfta fram de riktiga renrasiga hundarna, finns det även blandraser som har blivit alltmer populära. Ett exempel är labradoodle som har påvisat mycket goda egenskaper när det gäller terapi eller hembesök.
Utställningar och tävlingar för blandraser
Faktum är att antalet blandrashundar ökar och de kan också delta i olika tävlingar och göra prov. Däremot är utställningshundar främst till för rasstandarden och aveln för renrasiga hundar så där har i regel en blandras ingen plats. Då måste man istället ta sig till en blandrasutställning som i sin tur är inofficiell, d.v.s. inte har stambokförda hundar i sina grupper. Utställningar är till för att godkänna raser och avelsindivider samt för att se om de motsvarar kraven på rasstandarden.
Däremot välkomnar hundsporter som agility och freestyle även blandraser som vill delta. Jaktprov och vallhundsprov är också lämpliga sysselsättningar för blandrashundar. Det är däremot viktigt att komma ihåg att en hund som inte är stambokförd hos SKK måste ha tävlingslicens för att få delta i olika evenemang. De har då samma chans att erhålla diplom eller certifikat som en renrasig hund.
Farliga raser
Vissa blandraser har fått mycket dåligt rykte och har även förbjudits i länder som Danmark, England och Norge. Ofta gäller det raser som har blandats upp för att bli aggressiva och detta välkomnar man naturligtvis inte. I Sverige finns inget sådant förbud då man anser att det är ägaren som bär ansvaret om hunden blir ilsken eller inte. Exempel på blandraser som har ansetts som tveksamma är hundar som korsats med varg eller hundar med stark vallinstinkt, jaktinstinkt eller vaktinstinkt som korsats med mycket stora och starka individer från en annan ras. Man brukar säga att små hundar ger små bekymmer och att stora hundar ger stora bekymmer. Lägger man även till egenskaper som styrka, aggressivitet och starka instinkter, kan man ibland få fram en hund som inte är lämplig i samhället.